Vad ska jag säga? Emmali gjorde verkligen min dag idag. När hon ringde och berättade att hon inte brutit båtbenet trots allt och sedan sa att hon nog kan börja träna lite smått/försiktigt redan nästa vecka, hur glad jag belv på en skala går inte beskriva. Jag har verkligen längtat efter henne nere i gymmet, så grymt mycket roligare att träna med henne och självklart måste det kännas grymt skönt för henne med, bara att få slippa gips måste ju vara underbart!

Så min kväll känns riktigt bra FAST jag har plugg att göra, men det gör liksom inte så mycket. För jag är på så bra humör ändå!