Nämen man är väl en härmapa igen, kör på samma sista ögonblick som Ewe gjorde. Dels p.g.a fantasibrist och eftersom internet är så oootroligt segt förtillfället.

"Ett sista ögonblick" fr. 2010

Okej, jag är inte riktigt säker på det här med vad som är mina ambitioner, men jag tar det lite som vilka mål jag har här i livet ungefär. Det är iallafall vad jag fått för mig att det kan menas.

Mina mål är iallafall att ta studenten och efter det plugga vidare så man kan bli något här i världen. Flytta från Kramfors till ett annat lite större ställe, kanske Östersund eller något ännu större. Jag vet inte än, men flytta från Kramfors nångång det vill jag. Skaffa familj, köpa hus, gifta mig och sådanna saker är också några av mina ambitioner, precis som många andras med skulle jag gissa på.

Försöka hålla kontakten med dem jag stod närmast i årskurs 7-9(+några till förståss som jag inte gick med i 7-9) är också ett mål. Jag har verkligen inte träffat underbarare människor än dem och jag hoppas verkligen vi fortsätter som vi gör nu, att hitta på något lite då och då.

Åh, det är så många saker som jag saknar. En grej är när jag och kompisar tog våra cyklar och trampade till Dämsta för att bada dag som kväll, eller när vi trampade hem till Stoffe. En kväll/natt kommer jag så väl ihåg, vi var ett gäng som hade varit hos Stoffe och jag och Tony bestämde oss för att rulla hemöver, det var en sommarnatt och det var så varmt ute. Det var så grymt skönt att cykla och jaa, shit vad jag saknar det. Jag saknar t.om att cykla. Haha!

Och hur allt var förut saknar jag! Okej, kanske inte allt men mycket! Jag saknar varje dag och kväll jag umgicks med Sassa, Tony, Tomas, Stoffe, Emil. Brottarkvällarna, alla filmkvällar, när vi bakade så ofta, när vi bara var ute, när vi bara umgicks. Jag är så jäkla svag för minnen, för det som varit.

Allt var så mycket annorlunda förut, inte som idag. Säger man vad man tycker blir man inte bemött på samma sätt som dem som inte vågar säga vad dem tycker, fast det t.om kan tycka saker och ting är värre. Gillar man inte något en annan har eller ska köpa så är man tydligen avundsjuk. Allt ska vara planerat in i minsta detalj för att man ska kunna umgås nångång ibland. Mjukisdress ska man inte använda ute bland folk. Ingen kan äta gotta längre för alla tänker på formen osv osv osv...

Själv tycker jag att det är bra om man säger vad man tycker och tänker, spec om det handlar om en person. Säger man det inte till den så tas det som att man snackar skit bakom ryggen. Vi alla har olika smak och tycken, det är inget som tyder på att man måste vara avundsjuk bara för att man inte gillar något en annan har köpt eller liknande. Livet får vara spontant, allt måste inte planeras in i minsta detalj. Visst, jag vill helst ha saker och ting planerade, men då ska de planeras och bli av! Spelar det någon roll om man vill gå klädd i mjukisdress? Bara för att det ser ledigt ut så betyder det inte att man inte kan bära det. Det skadar väl ingen i ens omgivning precis? Och sen att man ska "banta" sluta med godis för att man tror man ska tappa en massa kilon är jag också less på. LEV LIVET! Träna och ät nyttigt så kan man fortsätta äta godis utan att tjata om hur tjock man blir av det.

Det här är inte tillägnat till nån person i hela världen, så ingen behöver säga något om det till någon annan och anta att det handlar om en. För så är det inte! Det här är vad jag tycker och det är INTE menat mot/till någon!

Tar min favvoplats på engång med.

Jag vet inte ens om jag har någon favvoplats längre? Förut när jag bodde i Frök så hade jag de och den platsen var nere vid älven. Det var så skönt att bara gå dit och sätta sig en stund, bara kolla på vattnet och bara va. Nu när jag bor i Kramfors så har jag inte någon favvoplats precis, inte vad jag kan komma på. Gillar inte ens att vara i lägenheten, den känns så opersonlig och tråkig, inte som ett riktigt hem.

Oh, missade "mina rädslor" igår så jag kör den nu!

Min rädslor är att något dåligt ska hända mina nära&kära och en rädsla jag hade förut var inbrott. Just för att det bara var jag och mamma som bodde ensamma i ett hus en aning mitt ute i ingenstans ungefär och därför var jag ofta rädd att någon eller några skulle bryta sig in i huset. Dock inte lika orolig nu när jag bor i lägenhet, fast jag vet att det finns chans till att det händer här med. Men på sätt och vis känns det tryggare här, nog p.g.a att man har så många nära grannar.

Jag är också rädd för höjder, skulle aldrig sätta mig i en bergodalbana som typ balder eller något liknande. Fy! En annan sak är om någon eller en själv ska fixa någon fest, som t.ex igår, då är jag rädd att det ska hända något. Att någon förstör eller liknande.

Eftersom jag inte kan somna p.ga mina grannar så kör jag på "Dag 25" nu i hopp om att dem eller hon ska bli tyst(iallfall prata lägre).

Oj, en första... Vadå? En första film jag verkligen "föll" för var "The hills have eyes" som jag såg med min syster, hennes dåvarande kille, bror och mamma i Linköping för bra många år sedan. Jag komme inte ens ihåg när det var, men jag vet att jag gillade filmen starkt och att det fortfarande är en av mina favvosar.

Hm, mer då? Jag vet inte vad jag ska välja mer så det får väl räcka. Ska kolla på "Den där Mary" nu och kika runt lite på bloggar, som vanligt. Gonatt!

Jag är rätt löjlig av mig och kan börja gråta till sorliga filmer eller serier, speciellt "One tree hill". Fast jag tror de flesta som följer den serien faktiskt grinat iallafall EN gång. ;)

Sen har jag även lätt att gråta om någon av mina vänner gör det. Det liksom smittar av sig. Jag behöver inte ens veta varför dem gråter så kan jag börja gråta. Men det sitter nog mest i hur mycket jag faktiskt bryr mig om dem. Det är aldrig kul att se en vän gråta förstås.

Löjliga filmer kan få mig att gråta, jag är en jävel på att gråta till filmer, tro det eller ej! Haha! Dock inget jag precis går runt och skryter om. ;) Nämen, visst finns det filmer jag kan släppa tårar för, speciellt serien One tree hill. Men alla som sett de har någon gråtit iallafall en gång. Vad jag minns grät jag åt björnbröder, men tydligen kan man inte gråta till den? Så jag vettetusan om det ens var den filmen jag såg.

När någon sviker mig, på riktigt, så kan jag bli ledsen och släppa några tårar förstås. Eller när jag gjort någon illa, då mår jag som allra sämst.

Söta sms från mina fina vänner + pojkvän får mig att må så mycket bättre. Så små ord kan göra mig till världens gladaste och då känner jag verkligen vilken tur jag har som har dem allra bästa.

När jag umgås med dem får mig också att må bättre, ett bra ex. var igår. Innan så hade jag mått lite pyton redan sen måndagskväll men igår efter vi hade käkat och var påväg hem, puts väck så mådde jag prima. Hur bra var inte det då?

Och en till sak som får mig att må bättre är faktiskt godis. haha! Ingen bra vana, men det är sant. Jag har t.om bevis, HEMSKT! Fast det gäller oftast choklad och alla vet ju hur mycket jag gillar choklad.. Hihi!

Det är också mycket annat som får mig att må bättre, men det här var några få exempel.

Det finns faktiskt en hel del saker som upprör mig, men på olika sätt.

T.ex småsaker som om allt går fel, bara några smågrejer med datorn kan det vara så kan det retaupp mig totalt. Sen när det inte blir som man tänkt, med kanske ett arbete eller om man planerat något också blir det inte av. Det är väl inte så stora saker, men jag kan faktiskt bli upprörd av det fast om jag försöker att inte tänka på det. Jag är rätt känslig av mig faktiskt, men sån är jag!

Ögonblick och ögonblick, jag saknar iallfall "vårt"(som inte längre är vårt) hus enormt mycket. Ett ögonkast mot huset får mig att minnas och tänka tillbaka på så otroligt mycket. Så mycket mer än vad jag trodde det skulle göra.

 

Jag ville flytta till lägenhet ett tag när jag bodde i huset, men nu inser jag hur fel jag hade. Visste jag att det inte ens skulle kännas som att man kommer hem när man kliver in genom dörren så hade jag aldrig velat flytta till den här lägenheten och ingen annan heller.

 

Det skulle vara så mycket annat om vi hade bott kvar där tills jag skulle flytta till något eget och om mamma ändå bodde kvar. Så man liksom kunde komma dit ibland och bara vara. Jag saknar det så otroligt mycket..

Den här månaden har jag haft prov och läxförhör och ätit mycket fika på skolan, fått jullov, ätit mig rund här hemma av all gotta som vi har haft varje dag plus all julmat med. Inte bra! Det har helt klart blivit lite för mycket av det goda som man säg. ;)

Vad mer om denna månad? Jag har skaffat mit ny hårförlängning, myst med pojkvännen och umgåtts lite med vänner. Sen så har jag toklängtats och längtar fortfarande till nyår. Hoppas verkligen det blir som planerat och riktigt roligt! Det är ju trotsallt bara nyår en gång om året.

Aajuste, det har ju varit julafton med, dock inget jag tycker är så speciellt längre och inget jag precis längtar till. Men visst, det var rätt mysigt det med. Och alla klappar var ju inte fel iförsig!

Det jag ångrar är nog att jag en gång när jag var mindre och gick på Nylandsskolan, snackade skit om en kompis till mig, en nära killkompis(som jag inte pratar med längre, dock inte p.ga det). Jag mådde så dåligt över det när han fick reda på allt, jag kände mig så otroligt dum och inte bara en dag eller två utan flera månader. Fybubblan! Det var och är verkligen inte min grej, mår så otroligt dåligt över sånt. Däremot säger jag oftast vad jag tycker, men det är solklart inte för att vara dum eller trycka ner någon, men det är lika bra dem får höra det från mig. Då kommer det oftast fram rätt.

Hm... Min favvo födelsedag. Jag kommer inte på någon, bara min sämsta. Mina födelsedagar är inte precis så speciella egentligen, äta tårta, öppna nå paket och tacka för de, sen är det inte så mycket mer. Men jag skulle gissa som så många andra att min favvo födelsedag var när jag var liten nångång. :)

Oj, vad svårt. Jag har flera olika favorit minnen, som resor, sena utekvällar, övernattning under bar himel m.fl.

Resor som till Turkiet med Sassa är ett starkt minne, som vi badade och jag blev brun som en liten pepparkaka. Vi blev även fotade vid poolen, det pinsamma var att vem som helst kunde köpa bilderna. Men det var ju inget man tänkte på då heller, vi var inte så hemskt gamla. Och innan vi kom iväg till Turkiet så grinade nog både jag och Sassa en hel del eftersom det inte var säkert att hon kunde åka med pg.a öroninflamation, men hon hade en jäkla tur och kunde följa med. Dock var vi suuuperförsiktiga när vi badade så hon inte skulle få vatten i öronen för säkerhetesskull. Hihi!

Resan till Stockholm med Emmali är också ett riktigt roligt minne, vi sparang runt i Stockholm och shoppade, shoppade, åt donken och shoppade. Sen åkte vi även fel några ggr med tunnelbanan, men det är sånt som händer. Kul hade vi iallafall och jag hoppas på något mer liknande resor! Kanske till Stockholm en gång till, vem vet? ;)

En sista resa som jag alltid kommer minnas var med pojkvännen och vänner till Kroatien nu i sommras. Men helt ärligt så kom det som en chock att vi skulle åka så på engång(fast de var ca 1mån tills vi skulle åka fr att bokat resan). Men jag är ändå så van att vi brukar boka långt innan, så jag tror inte jag hann fatta riktigt att jag faktiskt var utomlands. Dock var det helt klart superkul, springa ner på stranden varje dag, kolla runt lite när man blev less på att bara ligga och steka och sen ut på kvällen till en supermysig bar. UNDERTBART kallar jag det!


Sen har jag favoritminnen så som när jag, Sassa, Emil och Tony sov ute under barhimlen, det var sjuktmysigt att ligga på bar mark och kolla upp mot den kolsvarta himlen, lyssna på lite musik och prata. Skulle lätt kunna göra om det! Jag tror jag aldrig kommer glömma det..

Jag har massa fler favvominnen men det blir påtok för mycket att ta upp här och nu så därför får det här räcka. :)

Min första kyss har jag inget minne av.. Men små pussar med kompisarna minns man ju. Typ som när man lekte "puss-leken" på rasterna och så. Dock var det försås inte känslor inblandade, jag vet faktiskt inte riktigt hur man kom på att man skulle leka något sådant. Hehe. Tyvärr har jag inget bra svar på "min första kyss".

Oh, jag har gott om drömmar, både stora och små. Men jag tänkte bara välja ut några och skriva lite kort om dem. (Dem står inte i ordning)

Dröm 1. Att resa till Cypern har varit min dröm sedan barnsben. Kommer ihåg när en kompis till mig åkte(och fortfarande åker) dit lite då och då. När dem kom hem därifrån brukade vi kolla på videos som dem hade filmat där och det såg så himla paradis-aktigt ut. Så sedan första gången jag såg en video därifrån så har jag velat åka dit, men det har inte blivit av ännu. Men nångång i mitt liv ska jag resa dit, det har jag bestämt!

Dröm 2. Är att gifta mig. Jag vill helt klart gifta mig när jag blir äldre, skaffa familj och bo i ett stort och fint hus. Gärna ha ett eller flera husdjur med.

Dröm 3. Bo utomlands, är också en dröm. Kanske inte bo där föralltid men ett tag, några år eller så. Det skulle vara så spännande och så grymt kul med lite nytt. Eller kanske plugga utomlands, hur coolt skulle inte det vara? :D

Det blir inga bilder idag heller. Men jag hade iallafall;
tights,
linne,
oversize tröja,
tjocktröja,
täckisar,
jacka
och vinerskor på mig idag. Eftersom vi varit ute och åkt skoter och det satt inte ett dugg fel med en riktigt varm dusch när man kom hem. Lite kallt blev det om fötterna när man åkte, men det var kul. :)

Den här veckan har verkligen rusat iväg, iallafall om man tänker såhär i efterhand. Men det känns bara skönt eftersom det betyder en vecka närmare lov, det är ju trots allt bara två och en halv skoldagar kvar tills det blir jullov.

Vad ska jag säga om veckan då? Jag har haft mitt sista naturprov i naturkunskap a och jag hoppas för allt i världen att jag klarade det. Får reda på de nu på tisdag. Annars har väl veckan rullat på som vanligt och det har varit rätt slappt i skolan. Det behövs verkligen, känns att man jobbat rätt "hårt" nu ett tag, så jullovet är mer än välkommet!

Sen har det surrats en hel del nyår i veckan och som jag längtar! Tro det eller ej, men i år längtar jag mer till nyår än vad jag längtar till julafton. kanske beror det lite på åldern? Skulle nog kunna tro det faktiskt.

Handväska är inte riktigt min grej, visst har jag några stycker och fråga mig inte varför jag har det när jag inte ens gillar att bära dem. Haha! Jag skulle hellre ha en jag kan hänga över axeln, men ändå att den är så pass stor att läxböcker och liknande får plats. Får nog ta och skaffa mig en sådan.

Iallafall, åter till fråga. När jag väl använder handväska så har jag oftast idrottskläder + skor, plattång, duschcream och hårspray med. Eftersom jag tycker det är så grymt jobbigt att bära en stor idrottväska så brukar jag tröka ner allt jag behöver till idrotten och ta den väskan istället, den är så mycket enklare att bära. Sen så händer det att jag använder den när jag har mycket läxböcker som jag vet att jag måste ta hem eller tillbaka till skola. Annars så skippar jag helst handväska.