Det jag ångrar är nog att jag en gång när jag var mindre och gick på Nylandsskolan, snackade skit om en kompis till mig, en nära killkompis(som jag inte pratar med längre, dock inte p.ga det). Jag mådde så dåligt över det när han fick reda på allt, jag kände mig så otroligt dum och inte bara en dag eller två utan flera månader. Fybubblan! Det var och är verkligen inte min grej, mår så otroligt dåligt över sånt. Däremot säger jag oftast vad jag tycker, men det är solklart inte för att vara dum eller trycka ner någon, men det är lika bra dem får höra det från mig. Då kommer det oftast fram rätt.